Kategoriarkiv: Forskning och utveckling

Att göra magisk skillnad

I augusti spelade jag golf för andra gången i år, ja ni förstår, det blir inte så bra golf om man bara tränar en-tre gånger per år. Men jag gillar att spela golf trots att det blir så sällan, så jag fortsätter. Den här gången i augusti spelades jag med en kollega Petra och så fick vi med oss Åsa som arbetar med ledarskap inom idrott och mental rådgivare till många elitidrottsmän och kvinnor. Åsa såg möjligheten till en promenad och slog följe med oss.

bild 2Efter vår runda så gav Åsa oss ett förslag till förändring. Tror du det hade med hur man slår, håller klubban, roterar, håller huvudet, var du tittar eller något annat som är en typisk sak vi golfare jobbar med?

Svaret är nej. Åsa sa så här: När du äntligen blev avspänd i käkarna Maria, så började du slå rent och rakt – allt började lira – och det stämde! Så coolt!
Åsa berättade att vår förmåga att vara avspänd i käkpartiet skapar maximala möjligheter för kroppen att prestera. Jag tänker genast på tävlande löpare i närbild som exploderar och samtidigt har ett helt avspända i ansiktet. Ser du bilden?

När jag nästa gång spelade golf, spelade jag sjukt bra. Sen har jag inte spelat mer, men så är det med mitt golfande. Däremot har jag provat att fokusera på att vara avspänd i käkarna både när jag springer och när jag simmar och det gör en enorm skillnad i min prestation.
Jag har kämpat och kämpar med att lära mig crawla. I veckan provade jag crawl med mitt nya fokus och vet du vad – från att nästan ha dött efter 25 meter och på sin höjd kunnat köra två längder utan att vila, så kunde jag simma det dubbla utan paus och utan att vara helt död! Det är helt fantastiskt! Jag är så lycklig! Nu blir jag riktigt sugen på att prova göra den där olympiska klassikern i Triathlon nästa år.

Triathlon

Tänk vilken skillnad en enda analys kan göra från en vass person (som för övrigt var på promenad).

Nu åter till Åsa Mattsson från Mora. Hon är en erfaren mental rådgivare och arbetar med uppdragsgivare som Svenska skididrottsförbundet. Hon har arbetat inom ett 20-tal sporter och därav ingår flera olika landslagsuppdrag. Bland annat har Åsa varit tävlingsledare i Tjejvasan och varit förbundskapten i svenska damlandslaget i längdskidor.

Jag lärde känna Åsa under min utbildning i Kommunikologi och vi träffas då och då, delar erfarenheter och vidareutbildar oss. Det är fantastiskt att få möjlighet att lära känna människor som Åsa från helt andra branscher och med helt andra kompetenser. Att dela kunskap och analys av förändrings-/förbättringsarbete mellan olika områden, säg idrott och management är väldigt spännande och berikande.

Slutligen vill jag bara säga – prova Åsas tips och så vill jag gratulera alla som får chansen att jobba med Åsa – vilken klippa!

Åsa

Vill du ha kontakt med Åsa – kontakta mig så ska jag förmedla kontakt.

Maria

PS: Tack Åsa och Lelle för bilderna

Sova bör man annars dör man

Men varför behöver vi egentligen sova?

Fördelningen av vakentiden och sömn på ett dygn är något som vi nog alla har koll på att det skall vara i balans för att må bra. Med vad är en bra balans och varför är det så viktigt att sova bra?

Fastnade i en artikel härom veckan i tidningen Times där man sammanfattat ett antal forskares resultat och pågående forskning kring vår sömn.

Hjärnan behöver sömnen för att ladda ny energi, spara och sortera alla minnesintryck. Studier har visat att en stor del av inlärningsprocessen sker när vi sover, så har du glömt en viktig kod eller namnet på en plats du besökt kan det vara värt att sova på saken. Har du tur dyker det upp när du vaknar.

videung

Men vad händer när vi inte sover ordentligt – när vi säger till oss själva  – jag tar igen sömnen till i helgen, nästa vecka eller på semestern?

 

Bill Clinton sammanfattar det fint:

”Every important mistake I have made in my life, I made because I was too tired.”

En rad kroppsliga funktioner som hormonproduktion, puls och blodtryck påverkas också av hur bra vi sover. Så snart vi somnat in startar den stora sorterings- och städningsprocessen i hjärnan som drastiskt skiljer sig från vad som händer under vår vakna tid. Enligt Dr. Maiken Nedergaards forskning har hon kunnat påvisa att våra gliaceller som man tidigare inte trott haft en så stor betydelse har en mycket viktig uppgift. De startar upp den stora reningsprocessen för att transportera bort alla slaggprodukter. Dvs ser till att forsla bort allt skräp som bildads när hjärnan förbrukar stora mängder energi under vår vakna tid.

Men vad händer då med hjärnan på kort och lång sikt om ”diskprogrammet” inte får går klart?  När det blir slagg produkter kvar som inte transporteras bort? Du vet ju själv hur det ser ut om du inte låter diskmaskinen köra klart alla stegen i sin cykel…

På detta område forskas det intensivt då många indikationer pekar på att dålig eller för lite sömn kan ligga bakom ökningen av diabetes-2, högt blodtryck och ökningen av Alzheimers och säkerligen många andra åkommor i vår stressade värld. Mera intressant läsning på området hittar du i Tidningen Time.

Så vad kan man göra för att se till att sova gott och 7-8 timmar per natt:
  • Stirra inte in i en dator- eller mobilskärm en timme innan du ska lägga dig – ljuset lurar kroppen att hålla nere hormonhalten som gör oss sömniga. Mörker ser till att hålla melatoninhalten hög så att vi sover gott.
  • Se till att sovrummet är svalt och behagligt för att hålla kroppen avslappnad och i en bra temperatur.
  • Försök att skriva av dig alla ”måsten” på lämplig plats innan du går och lägger dig så att du slipper snurra dessa tankar under natten.
  • Se till att röra på dig ordentligt under dagen så är det lättare för kroppen att slappna av till kvällen.
  • Ta hjälp av yogan för att komma till ro innan du kryper under täcket. Se även tidigare blogg Hur hänger allt ihop?

Tips för den som inte vet var du skall börja – Plogens position eller Halasana, som den också kallas, är en position som är lugnande och hjälper kroppen att komma till ro.

Övningen ger dig samma härliga känsla i kroppen som efter en rejäl massage. Den är enkel och kostar ingenting.

Halasana

Så gör du

  • När du ligger här ska du försöka att dra bröst och nyckelben så långt som möjligt mot hakan. Andas långsamt, även om du känner att ställningen pressar ihop lungorna lite. Lyft eventuellt hakan lite för att skapa extra plats. Stanna i positionen i en halv till en minut.
  • När du ska ut ur positionen lättar du först på händerna och rullar långsamt ryggen ner i underlaget igen. En kota i taget. Ligg kvar på mattan några minuter med stängda ögon.

Som vanligt vill vi gärna ha bilder från er som följer vår blogg om det är så att du testar Plogens position som en avslappning på kvällen eller när det kan behövas en lugn stund.

Har du tips och tankar kring sömn – dela gärna med dig till oss och alla de som läser vår blogg via mail eller på FB.

Sov så gott!!

Hillevi & Maria

 

Vart tog motivationen vägen…

Jag känner mig slö, ligger kvar i sängen, läser en extra timme, ser på en film i en svalkande biosalong. Dagarna mellan motion och träning blir fler och fler. Jag känner inte igen mig! Visst är det fantastiskt att komma till ro, ta det lugnt och njuta av denna unika sommar – nu har jag dock nått min gräns där jag känner obalans!

Dags för justering! Jag behöver få tillbaka motivationen att träna och kan inte längre vänta på att värmen ska ge sig.

Fysisk träning stimulerar hjärnan. Promenera dig smart och träna bort din stress, är hjärnforskarnas budskap. Just nu behöver jag hitta tillbaka till min motivationen till aktiv rörelse och lämna slöheten bakom mig. Nog är det samma medicin som fungerar för både stress och slöhet – det tror i alla fall vi.

Så det är dags att hitta tillbaka till motivation och kraft! Vi vet att motion även fungerar som hjärnkraft, så får vi bara igång maskineriet så brukar spiralen snabbt vända upp igen och belöningen kommer.

motivationSE

Av min vän Pernilla fick jag tipset om en artikel från 7 juli på www.motivation.se, riktigt bra pepp så läs gärna den i sin helhet här:
http://www.motivation.se/halsa/stress-och-prestation/motion-som-hjarnkraft

Saxat ur artikeln:

Med moderna hjärnavbildningsteknik, typ MRI, har man kunnat upptäcka att det bildas nya neuroner och synapser i både pannloberna och hippocampus i samband med fysisk träning. Kommunikationen mellan olika delar av hjärnan syns också bli förbättrad.

Det förklarar troligen att människor med bättre kondition generellt är bättre på att styra sin uppmärksamhet till det som är viktigt, de har bättre impulskontroll, utökat arbetsminne och vassare planeringsförmåga än folk som inte tränar. Motionärer får också mindre stresspåslag när det kör ihop sig, än otränade personer.

Idag står det utom all tvivel att stress dödar hjärnceller och försämrar minnet. 

Kronisk stress leder till minskad volym i hippocampus och därmed sämre minnesfunktioner. Det är därför oerhört intressant att konstatera sambandet mellan tillväxt i hippocampus och fysisk träning. Särskilt med tanke på vårt åldrande och den växande risken för demens. Hippocampus är ju en struktur involverad i minne, inlärning och koncentrationsförmåga.

Spännande forskarrön som får i alla fall oss på Hillmar att vilja arbeta vidare med att hjälpa oss själv och andra att hitta motivationen till att hitta glädje och vinsterna med att motionera så att man kan ha möjlighet att uträtta andra stordåd i livet.

Så var det här med tiden  – har du hittat en bra strategi att se till att tid prioriteras för träning?
Bokar du in träningstillfällen långt i förväg? Håller fasta tider i veckan? Dela gärna med dig på vår Facebook sida om du hittat bra strategier som du tror andra kan ha glädje av.

Självklart gäller det att ta med sig lugnet, reflektionstid och plats för vila också in i höstens vardag. Det kommer vi på Hillmar så klart skriva mer om – den eviga balansen!

Maria & Hillevi

Jämtland sommaren

 

Det är hög tid att lägga ekonomiska incitamentsmodeller på hyllan

Jag har under år av sälj- och konsultledning brottats med olika typer av provisions- och bonusmodeller. Som ledare har jag lagt oändligt mycket tid på att ta fram modeller, följa upp och sitta i möten kring frågor som är kopplade till dessa. Jag har aldrig känt att någon av dessa modeller har varit en av våra framgångsfaktorer utan snarare ett ok som man ”måste” ha i drivna sälj- och konsultorganisationer. Det finns helt enkelt status för såväl styrelse, ledning och medarbetare kopplat till att ha en tuff incitamentsmodell.

För flera år sedan hade jag chansen att se Dan Pink som höll föredrag i Stockholm och han kunde ge mig svar på den känslan jag bar.

Det är en fullständig missmatch mellan vad forskningen vet och vad affärsvärlden gör!

Forskning i såväl USA som i Europa säger enhetligt samma sak – komplexa problem kräver kreativitet! En ekonomisk provision smalnar av vårt fokus och begränsar vår kreativitet – Vi springer mot mål och det är till och med så illa att ju högre provision, desto sämre resultat visar en enhällig forskning. Det kallas ofta för ”Om-Så belöning”.

pengar

I västvärlden idag leder vi alltfler företag som bygger på komplexa kreativa idéer, komplexa leveranser och även komplex försäljning. Övriga affärer har flyttats till låglöneländer. För mig är det oroväckande att så många styrelser och ledningar håller kvar i gammalmodiga provisions- och bonusmodeller som baseras på pengar istället för att sätta fokus på nedanstående tre punkter som forskningen, i snart 10 år har sagt, är människans drivkrafter:

  1. Självständighet – eget ansvar i mitt arbete
  2. Behärskning – att bli bättre och bättre på det jag gör
  3. Syfte – att ha en anledning till varför jag gör det jag gör

Dan Pink kallar dessa tre punkter det nya operativsystemet. Drivkrafter som ger just driv och kraft och behåller hjärnans fulla kapacitet hos alla!

Status kan vara hindret! … eller gamla hjulspår…

Att vi inte har kommit längre i detta förändringsarbete beror på status – det är jag helt övertygad om. Det handlar om att hålla kvar den status som modellerna utgör för de berörda (såväl medarbetarna, ledare och styrelse). Det kan så klart även handla om att hålla fast i det gamla chefsskapet där man pekar med hela handen och därmed är chefsjobbet klart. Att nya unga bolag kommer in och visar vägen, tror jag är den snabbaste kraften att få till förflyttningen och vi måste bygga upp ny status kring alternativa moderna incitamentsmodeller.

Om-Så incitament fungerar toppenbra i rutinarbeten, helt okomplicerad försäljning och annan typ av ledarskap. Där är det helt okej att ens medarbetare har smalnat ner sitt fokus till ett minimum och inte tar hänsyn till omgivningen, bättre lösningar, kunder och kollegor utan springer blint mot målet. Har vi som ledare har minsta rudimentära krav på kognitiva färdigheter som att lösa enkla problem, ta hand om varandra, våra kunder och stå för kvalitet, då är det dags att se över om incitamentsmodellerna i organisationen styr mot samma mål som ni har.

Ha en härlig sommar!

Maria

Smultron

 

Tallriksmodellen för ett balanserat liv

Healthy mind platter for optimal brain matter

Jag har alltid förespråkat tallriksmodellen enligt min egen form. Varierad kost av alla former med mycket grönsaker. När jag fick se Dan Siegels tallriksmodell för en optimal hjärna eller helt enkelt för balans i livet blev jag riktigt glad. Den är nu en favorit.

Värt att förklara är ”time-in” –inåttid – som är tankarna/fokus på inre bana där yoga, meditation eller mindfulness är exempel. Den del som intresserade mig mest var ”down time” – nertid – tid att bara sitta och titta rakt ut och inte göra någonting. Forskningen har visat att när vi inte gör någonting, så jobbar vår hjärna som mest, upp till 80% av sin kapacitet (då den bygger om och bygger upp). Det är inte konstigt att våra tonåringar behöver ha mycket sådan tid då hjärnan utvecklas i stora steg under just tonåren! Glädjande förklaring till föräldrar som nu kan säga – Vad bra att du sitter och hänger  – det bygger upp!

Fundera hur din egen tallrik ser ut och hur den bör se ut för att du ska ha balans i livet?
Det är värt att lägga några minuter på.

HealthyMindPlatter

 

Ha en fortsatt härlig dag!

Maria

 

Trygghet – en framgångsfaktor i ledarskap

I dagarna sitter jag med förberedelserna inför en presentation om kritiska framgångsfaktorer i kommunikation i ledarskap. En av de faktorerna är trygghet.

Simon Sinek har gjort flera inlägg på TED och det som jag senast såg var ”Circle of saftey” där han beskriver varför bra ledare skapar trygghet. Enkelt, rakt och tydligt!

Jag vill tipsa om att tänka på ledaskap inte bara i formen av en proffession, utan även som ledare i en familj, bland vänner, i en grupp. Än viktigare och förutsättningen av de ovan nämnda är att kika på ledarskapen över sig själv.

För dig som inte sett Simons presentation – kika på den här:

/Maria

Brené har provat mäta det omätbara – styrkan i sårbarhet

För länge sedan blev jag tipsad om att lyssna på Brené Brown av  min vän Catharina på MiL Institute. Det tipset passar jag idag på att föra vidare!

Brené utmanades av forskningen som sa ”Om du inte kan mäta det, så finns det inte!”. Det var starten på hennes forskning om sårbarhet, godhjärtade människor och kopplingar mellan människor såsom kärlek, tillhörighet och empati. Hon är en fantastisk talare som kan fånga sin publik och bjuder på många skratt. Så har du några minuter över och inte sett på filmen tidigare (från2010), så har du den här.


Forskning kan nu mäta resultat av träning i Mindfullness

I december skickade JWT Wordwide ut sin trendspaning för 2014 där Mindullness blir slutklämmen på den aktivitet som får stort fokus för att må bra och få balans.
Se deras film här!

Fler och fler forskar och studerar nyttigheten med Mindfullness. I dagarna hade SVT och favoritprogrammet Vetenskapens värd sitt program i ämnet – helt klart värt att kika på.
Vetenskapensvärld avsnitt 17 – Mindfullness – 33 min in i programmet

Forskningen visar att bearbetningshastigheten i hjärnan efter en Stroke kan öka med 10% och tröttheten kan minska med 25% med hjälp av träning i Mindfullness – det är fantastiska resultat!

Själv är jag övertygad att det är inre träning med

  1. uppmärksamhet på inre bana (inåt i kropp och knopp),
  2. fokus på sin egen andning och
  3. långsamma rörelser

som är de indgridienser som är nyckeln i Mindfullness och alla andra metoder för något som jag brukar kalla ”Time-In”.

YogaPos

Prenumerera gärna på våra inlägg – registrering hittar du i foten på vår hemsida!

/Maria

Från medarbetare till superhjälte

Jag vill tipsa om boken, Talang 2.0, från medarbetare till superhjälte av Linus Jonkman.

Talang-2.0

Jag lyssnade på en föreläsning av Linus och blev otroligt glad av att höra hans resonemang kring ordet talang. Linus sätt att sortera motivations dynamik ger en klar och enkel bild av hur motivationsformer bidrar till resultat och talang.

Det som jag fastnade mest för i boken var vikten av behov av rörlighet och att den i en talangprofil behöver finnas i fyra områden:

  1. Förändringsvilja
  2. Resultatvilja
  3. Viljan att möta andra
  4. Tankevilja

Ordet stilflexibilitet beskrivs som den egenskap vi bör lägga stor vikt på om vi vill hitta rätt talang till rollen. Stilflexibilitet beskriver förmågan att bli vad rollen kräver.

Så vill jag slå ett slag för långsamma rörelser! I boken finns ett kapitel Slow motion där Linus refererar till en annan författare och auktoritet på sporttalanger, Daniel Coyle. En av hans insikter är att talanger tenderar att arbeta upp sina förmågor i slow motion. Genom extremt fokus på varje detalj i ett långsamt utförande kan små ojämnheter och problemkällor putsas bort.

Som sagt intressanta perspektiv för alla som arbetar med att utveckla, rekrytera och  leda människor.

 

 

 

Multitaskning fungerar inte

Idag på Quora hittade jag rubriken

What are the most interesting facts about human behavior?

Listat på svar började så här…

  1. Människan kan inte göra två saker samtidigt – det är nu fastställt av forskningen
  2. Människan är hårdkodad vad gäller empati, känslor och imitation
  3. Vi dömer andra på beteende och tar inte in perspektiv på gällande förhållanden
  4. Ju större förväntan vi ställer på en människa, desto bättre resultat kommer hen att prestera
  5. En illustion av progress skapar motivation

Läsvärd tråd och visst finns det mer som man vill lägga på den listan, så det får vi återkomma till. Läs hela inlägget på Quoras tråd.

/Maria