Kategoriarkiv: Hälsa

Bevaka din uppmärksamhet!

Jag åker hemåt i vårsolen – Torrt grus under bildäcken, solen rakt in i ögonen – äntligen vår!

sol

Vårsolen i ögonen, solglasögonen i väskan, kör i ytterfil, byter till mittfilen, ser bilen bredvid – en kille som läser på mobilen, i bilen som kör om mig sitter en tjej och pratar med mobilen i handen medan hon kör, jag trevar med enda handen i väskan och hittar glasögonfodralet till slut. Glasögonen på! BAAAM! Tvärbroms! Det blir kö, långsamt snirklande, alla byter fil – vad händer?

Sakta rullar jag förbi och ser ödeläggelsen. En kille står och stirrar ner i sin mobil, helt förvirrad – i ytterfilen på Essingeleden – hans bil har snurrat, står baklänges, helt demolerad mot mitträcket. Vårsolen lyser på honom – han lever, phuuu…

sol

Jag tänker – ett ögonblicks verk – en uppmärksamhet på fel ställe. All forskning säger en och samma sak – människan är inte skapad för multitasking! Vår hjärna kan inte göra fler saker samtidigt, även om vi tycker att vi är duktiga på att hoppa mellan olika aktiviteter, så kan vi bara ha uppmärksamhet på en sak i sänder.

Så veckans inlägg kan kännas lite nedstämd, men jag vill verkligen uppmanna alla till att ta sitt ansvar och göra en sak i taget, håll din uppmärksamhet på det du gör och gör det riktigt bra!

Min vän Birgitta brukar prata om hur vi har inverkan på andra människor med vår uppmärksamhet. Har du uppmärksamhet på en person som du pratar med så ger du denna din respekt. Gör du annat samtidigt så blir resultatet motsatt. Jag brukar tänka på det ofta – så enkelt och självklart!

Jag brukar jonglera och det är en så tydlig test- Direkt du sätter din uppmärksamhet på något annat så tappar du bollarna!

JongleraYogahillmar6

Det är inte heller konstigt om vårat ständiga uppmärksamhetshoppande har en mycket stor inverkan på vår stressnivå. Vad tror du?

Maria med Hillevi på vift!

 

 

 

Rör kroppen fyll på knoppen

Som inspiration till att få fart på motivationen till mer rörelse  så delar vi idag med oss av spännande forskning kring vad händer i hjärnan när vi motionerar.

I vår hjärna finns två sjöhästformade strukturer som kallas hippocampus. Dessa två sjöhästar har stor betydelse för vårt minne och hjälper oss  även med vårt lokalsinne. Det är även i dessa områden som det nybildas nervceller under hela livet. I övriga delar får vi hålla tillgodo med uppsättningen som kom med från start.seahorse-150x150

Just denna nybildning av nervceller är det många forskare som intresserat sig för på många håll i världen. I USA är det en kvinna vid namn Elizabeth Gould som gjort ett stort arbete med att samla allt som händer inom området och även gjort egna studier. De experiment som gjort så här långt är på djur men man kan anta att det fungerar troligen på liknande sätt för oss människor.

Varför är dessa forskningsresultat intressanta?

Resultatet forskarna har kommit fram till är att om vi utsätts för stress eller andra negativa förändringar så sjunker produktionen av nya nervceller. Detta är starten på en nedåtgående spiral då färre nybildande nervceller i allmänhet kan leda till mer ångest.

Låter inte bra …så till lösningen

Det visar sig att rörelse, motion och sex motverkar och vänder spiralen upp igen för nybildandet av nervceller. Så forskare inom området har själva ändrat sina vanor och ökat på dosen av motion. (Nej, ingen av dem har rapporterat hur sexlivet påverkats :-))
Detta låter mycket lovande och något som är enkelt att ta till när man haft en period av stress. Så vi har alla lösningen nära till hands för att hålla uppe ett bra minne och lokalsinne.

All typ av rörelse, snabb som långsam, högintensiv som lågintensiv behövs – Kropp och knopp mår bra av balansen. Ibland blir det lätt att det ena får överhand – det är balansen som ger det bästa resultatet!

Vi vill passa på att rekommendera vår CD Rör dig hjärna som ger mera tips och bra bakgrund till varför vi behöver fortsätta att röra på oss trots att vårt västerländska samhälle har stora inslag av stillasittande.

rordighjarnaVIDEO

Tror vi tar en promenad…..hörs!

/Hillevi & Maria

 

 

Behöver du ny inspiration?

Motivation och inspiration …

Kluriga begrepp som vi använder lite omväxlande i olika sammanhang. De är inte helt ovanligt att de finns med i platsannonser där man gärna ser motiverade sökande som skall drivas av att lyckas med högt uppsatta mål. Även i vårt CV för att beskriva att vi minsann lyckas med det vi förutsätter oss. Vi kanske till och med kan beskriva hur vi kan inspirera andra till att klara av att göra stordåd.

Vad är inspirerande för dig? Har du funderat över vad är det som får dig att känna lust att göra t ex en förändring?

Att hitta inspiration till att gå från tanke till handling är oftast en skön känsla där energin kommer inifrån och kraften plötsligt finns där och allt går lätt.

Men tillbaka till nyårslöftet eller annat personligt mål du satt upp…hur inspirerande är det några månader senare?

Finns motivationen att gå ner x kilon, springa ett maraton och cykla Vätternrundan kvar… Var hittar du inspiration och motivation att klara av det du vill?

  1. Resultatet först. För att blåsa liv i din inspiration och motivation börja med att föreställa sig resultatet först. Så blir du medveten om skillnaden mellan vad du vill och vad du har för närvarande. Denna skillnad är din resa; med resultat tydligt i ditt sinne, kan du ange ett antal delmål som kommer att förse dig med en ett antal steg i din plan för att nå fram.
  2. Istället för att bara fokusera på att t ex förlora vikt, försöka komma ihåg varför du satt upp detta mål i första hand. Varför vill du uppnå detta? Vad är det resultatet ska ge dig som du inte har nu?
  3. Dina delmål och beröm. Del av förklaringen till varför vi inte når våra Nyårslöften är att de ligger alltför långt framåt i tiden. Mycket kan ändras på ett år, så bryter ner ditt långsiktiga mål i delmål att fira, som månatliga delmål eller veckovis träningsmål. Detta är ett enkelt sätt att bli mera motiverad.
  4. Var realistisk. Te x gå på gymmet sju dagar i veckan kommer säkert att hjälpa dig att  t ex gå ner dina kilon snabbt, men ska du verkligen göra det, även när du är sjuk eller jobbar över?
  5. Berätta för andra vad du har för mål. Du ska så klart lita på dina inre resurser när det gäller att uppnå dina drömmar, men faktum är att när du offentlig gör ditt mål är det mer sannolikt att du lyckas. Din omgivning, vänner och familj, får möjlighet att ge dig ny energi, peppa och applådera dina framgångar.
  6. Skriva ett brev till dig själv. Skriva ett brev som är daterat 1 januari 2016, formulera det som om du redan har uppnått alla dina 2015 mål. ”Hej! Vilket år! Jag är så stolt över vad jag gjort. Mitt mål har jag klarat av och de jag hoppades det skulle ge mig har jag nu..! ” Läs brevet varje morgon, och tillåt dig själv att visualisera dessa framgångar.

Det är så lätt att glömma varför man satte upp målet från början och vad det var man hoppades på att det skulle ge. Men genom att fokusera på vad, varför, resan, våga ta hjälp och njuta längs vägen kommer årets mål följa med dig hela året.

Njut av din resa!

Hillevi & Maria

 

Konsten att vara snäll …och inte ta skit!

Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn. Det var många år sedan jag läste den och ändå så dyker den ofta upp i mina tankar.

Stefan pratar om etik och snällhet – framgångrik och snäll. Jag gillar verkligen boken och fastnade i min egen reflektion om varför jag tycker den är så viktig…

Är du själv en människa som upplevs snäll eller känner du någon som du tycker är mer snäll än andra? Kan du även komma på någon som du tycker är alltför snäll?

Vad är det för beteende som vi upplever och tolkar till just ”snäll”?

Det som kommer upp hos mig är:

  • Ger ett leende till alla som möter dig
  • Hjälper gärna till i vad som helst utan behov av ersättning/skuld
  • Har uppmärksamhet på dig och andra som hen möter och har dialog med
  • Ger positiv feedback/återkoppling och gärna inför andra på vad det än må vara
  • Ger feedback med förslag till förändring i enrum när det passar med hen det berör
  • Överträder inte den/de andras gränser (varken fysiska eller mentala)

Går det att vara för ”snäll”?
Så att man aldrig…

  • Ger sig själv ett leende i spegeln
  • Aldrig ger sig själv en klapp på axeln
  • Inte säger tack och tar emot positiv feedback från andra (som om hen själv inte var värd den)
  • Låter andra ge negativ tyckande utan att avkräva en förklaring om varför, vad hen sett, hört och känt fysiskt som har varit anledningen till denna återkoppling OCH vad tycker hen att du ska göra för förändring.

Kan du komma på fler punkter till listan?

Det handlar ofta om att de människor som upplevs alltför snälla inte tar hänsyn och ansvarar för sina egna gränser såväl fysiska och mentala. Viktigt att poängtera att detta inte på något sätt tar ansvaret från den andra parten! Ju bättre vi kan uppmärksamma, visa och sätta gränser, desto bättre blir vi på att ta hand om oss själva, ansvara över oss själva och ge möjlighet till att må bättre.

Så för alla ni underbara snälla människor – dags att träna på konsten är att vara snäll och inte ta skit! 

  1. Sätt upp handen och säg ”nej tack!” och avkräv vettig återkoppling om du uppmärksammar ”skit” (det vill säga feedback som är en massa tyckande, orelevant återkoppling som du inte kan göra något positivt/konstruktivt med). Notera att det även gäller när ord säger en sak och kroppsspråket något annat!
  2. Glöm inte att fortsätta ”strössla” feedback från hjärtat till alla runt dig och kom ihåg att de flesta inte kan läsa tankar – du måste få dem ur dig!

Staket som gräns

Prova att ge din uppmärksamhet till denna balans – i gränsen mellan dig själv och andra människor. Det här är grunden till ledarskapet över dig själv och därmed grunden att leda andra i ett hållbart ledarskap!

Med önskan om en härlig vecka!

Maria & Hillevi

 

PS: Jag och kanske även nästa generation har blivit skadade av tecknade filmen Shrek där pepparkaksgubben är ond – så jag önskar att Stefan byter omslag till nästa upplaga 🙂

Justera ditt årsmål – förläng livet!

Nytt År – Gott Nytt År!

Härligt att vara tillbaka här i bloggen. Hoppas att ni alla haft en härlig jul och nyår. Nu har snart första veckan av året gått och många av oss har eller skall köra igång året.

Inventering av året som varit – gör en utvärdering

Jag brukar göra en inventering av året som varit, titta på vad var det jag ville uppnå och hur väl jag tog mig mot målen och de tillstånd de för med sig.

Det är just det där med tillstånd som jag skulle vilja fokusera på. Många gånger sätter vi endast mäbara mål i form av antal träningsdagar, antal kilon vi ska gå ner. Vi glömmer lätt själva intentionen, vad ska detta ge oss, vilka tillstånd ska de ge oss. Varför vill vi göra allt det här, offra tid och kraft på något X antal gånger i veckan? Så se gärna över dina övergripande mål och de tillstånd som du vill vara i där!

För mig är mitt övergripande mål en stark kropp och ett mentalt lugn som tillsammans skapar förutsättningar för balans i livet – en grund för att ha roligt och orka fokusera på glädje och skratt ofta och igenom hela livet. 

Jag ser mitt övergripande livsmål som en ytterram runt alla andra mål, en ram som jag sällan justerar, men som jag utvärderar emot.

Läs gärna tidigare inlägget om Intentioner.

Nya mål, nygamla mål och justering mot långsiktliga mål.

Så när vi uppnått ett mål eller kanske tappat bort energin för att uppnå ett mål är det dags att hitta nya mål eller modifiera mål. Fundera om målet är nyttigt för dig och tar dig dit du vill i livet. Reflektera över det och justera vid behov målbilden och de delmål du sätter upp för dig själv.

Våra tips för att sätta mål är:

  1. Hitta nåbara mål och var kreativ i att beskriva vilka positva tillstånd målet ska ge dig
  2. Jämför nya målen med dina livsmål och kontrollera så att de går i samma riktning
  3. Gör en enkel aktivitetsplan med de aktiviteter i veckan, månaden, året som ska få dig att uppnå dina nya mål
  4. Var sann mot dig själv – kommer punkt 3 att fungera i vardagen över tid om du inte tar bort något i din kalender? Hitta en nivå som fungerar!

20130210_165945000_iOS

 

Möjligheterna med de små rörelserna!

I artikeln Upp och Stå – en intervju med Maj-Lis Hellénius på Karolinska konstaterar hon att vi svenskar är Europamästare på att sitta still! Att kompensera vårt stillastittande med några träningstimmar i veckan räcker inte ur ett långsiktigt hälsoperspektiv enlig Maj-Lis. En vecka innehåller 168 timmar, sover du bra går 49 timmar åt till de. Vi har då 119 timmar kvar att spendera vakna – är vi då ambitiösa så kanske vi tränar 3-4 timmar på en veckan och har då 115 timmar kvar. De är dessa timmar vi verkligen behöver ta oss en fundering över hur vi spenderar så att vi inte helt stannar upp och blir stillasittande.

För de som händer i kroppen när vi sitter helt stilla är att de stora muskelgrupperna i säte och ben slappnar av och alla system i kroppen går på lågvarv. Om vi ställer oss upp en gång i halvtimmen och går runt 1-2 minuter så får det stora effekter på vår hälsa då kroppen snabbt återaktiverar våra system som tar hand om blodsocker och blodfetter. Nivåerna av socker och fett sjunker och ämnesomsättningen ökar.

Så vårt tips är att anta målet att ta vara på de små justeringarna för en bättre balans:

Upp och Stå – sätt fokus på rörelse 1-2 minuter varje halvtimme under din vakna tid!

E-MAGIN Screenshot

Använd reklamen på TV som en påminnelse, parkera längst bort på parkeringen och de gamla hederliga tipset trapporna i stället för hissen. Skriv gärna på vår FB sidan om du har andra bra knep att dela med dig av.

Soliga nyårshälsningar

Maria &Hillevi

 

Förväntan – Hitta en nivå som du kan och vill nå… 

Nedräkningen har börjat, fjärde advent närmar sig med stormsteg. För varje dag höjer många av oss ribban helt omedvetet – Ska vi inte köpa något till Eva, ska vi inte handla lite mer dekoration, ska vi inte få det lite mer juligt och räcker verkligen paketen vi köpt?

Å många av oss ser fram emot kommande dagar, umgänge med vänner, familjen och med varandra. Samtal, samkväm, spel, musik och skratt. Omedvetet är det lätt att även här höja ribban så att det ska bli lite troligare, trevligare, gladare, godare än tidigare år.

Risken är självklar – risken att bli besviken, att vi själva lägger på prestationskrav och i huvudet blir kan det bli en tävling mot vår historias alla julhelger. Känner du igen dig? För mig har det här nästan varit ett signum.

Det kan vara värt att nämna att vår hjärna snabbt glömmer allt som var tråkigt, gjorde ont, inte gick bra eller som vi misslyckades med. Därför är det lätt att det hamnar rosenskimmer över gamla minnen – en fantastisk egenskap! När det gäller just i jämförelsen med historien kan just denna egenskap blir en riktig fallgrop.
Hur var det egentligen?

Som en fortsättning på föregående blogginlägg kommer här nästa jultips…

Behålla fokus på närvaro – här och nu – njuta av det som är, tacka dig själv för det som blir och lämna allt annat.

En gåva som är helt gratis och som passar alla är ett leende och ett gott skratt!
Så ta vara på alla möjligheter att dela med dig 🙂

Så med det sagt vill vi på Hillmar önska alla våra läsare en riktigt närvarofylld och glad julhelg!

Maria & Hillevi

Julefrid – hur ska jag hinna?

Lider du möjligen av Additionsstress?

För er som inte känner till begreppet additionsstress så kan man kortfattat säga att alla andras sammanlagda prestation jämförs med sin egna prestation.

julstress_bs.se_Fotomontage

Det är ju lätt att i alla uppdateringar på sociala medier inför jul själv få känslan att det bakas, kokas, pysslas, pyntas, städas, fixas och glöggas på alla håll och kanter. När vi följer olika vänners och bekantas vardag kan hjärnan till slut inte skilja på vem som gör vad och väljer att göra det enkelt för sig och kopplar då alla aktiviteter vi läst om till en person.
Det är då additionsstressen kan komma smygande…
– Jag som inte putsat fönstren, kokat knäcken, köpt alla julklappar, bjudit grannarna på glögg… Hur hinner alla andra? Har de mer än 24t/7d?

Det blir väldigt tufft att leva upp till allt som alla andra gör då vi adderar ihop vad alla vänner visar upp av sina julförberedelser. Vi bygger upp fantasiföreställningar av vad alla andra hinner och glömmer bort vad som är vår egna ambition med att få julkänslan.

Så för att komma ur denna luriga fälla…

Om du bara ska gör en sak…vad behöver du för att få just din julefrid?

Lingonris

Vi på hillmar längtar efter en långpromenad i skogen, god skinkmacka, umgås med familjen och tända ljus för dom som inte längre är med oss. Ja det var inte en sak, utan fyra – det är svårt att välja.

Ta dig tid att reflektera över vad som ger dig glädje och den julefrid du vill ha.

Sist men viktigast (som vi lärt oss av vår vän Kristina som är mental tränare) se till att ge dig själv en klapp på axeln för varje bra sak som du gör och gör det varje dag – fokusera på det som blivit bra för dig! Då fyller du på dig själv med energi.

Vi önskar alla våra bloggläsare en fridfull helg!

Ljusfrid

 

 

För stel för yoga?

Ofta får vi höra kommentarer såsom  ”Jag är för stel” eller ”Jag har för dålig koordination”  för yoga eller någon annan form av långsamma rörelser.

Men tänk om det är just långsamma rörelser som skulle kunna vända de läget?

För den som vågar jobba med sin uppfattning och motstånd finns det mycket att vinna när man kompletterar sin övriga träning med någon form av långsamma rörelser. Utöver att kroppen blir smidigare  ger långsamma rörelser en  mycket avstressande och lugnande effekt på nervsystemet. Kroppens självläkningsförmåga möjliggörs och det påverkar hela hälsotillståndet.

Motståndet och känslan att vi inte räcker till, kan kanske bero på bilder av Yoga som visar människor som står eller sitter i avancerade positioner.  Så långt ifrån den egna förmågan att det är inte lönt att försöka, är kanske för många en första tanke. Här gäller det då att hitta fram till var kan jag börja med mina förutsättningar och sätta upp mina egna mål. En passande målbild skulle kunna vara:

Jag ger mig själv möjligheten att trivas med min kropp och jag har en bra balans

Det gäller att sätta fokus på rätt målbild och göra det som är viktigt för dig själv. Att sortera tankarna då och då och reflektera över varför du vill göra saker eller inte. Vad det är som egentligen styr? Det tror vi är en viktig aktivitet som kan leda till rätt tankar och mycket mer rätta saker blir gjorda.

För dig som vill få en bra helhetsbild av vad långsamma rörelser kan göra för dig och för andra rekommenderar vi  filmen ”Rör dig hjärna”. Vi säljer den i Hillmars webshopför övrigt nog världens minsta webshop.

rordighjarnaVIDEO

Ha en härlig långsam helg!

Hillevi & Maria

Bara vara… – bara vara lite mänsklig

I veckan kom sajten ”Inspirera Sverige” ut med sitt inpirationsutskick, där de som vanligt kör sin video-kvartett för inspiration:

  1. Kör hårt – höga knälyft i trappa – för snabbare steg
  2. Handla utan lapp – träna hjärnan
  3. Vad säger du?  – Hur du uttrycker dig gör skillnad
  4. Lättlagat gott och nyttigt

Jag sitter tidigt på morgonen och mina första tankar, bilder, känslor, ljud som associerar till denna kvartett får summan

Så otroligt jobbigt positivt! Välkommen till supergenerationens vardag!

superman

Idag vill jag bara ha en go-frukost, prata med någon som orkar lyssna, låta mina tankar snurra och helst bara stirra rakt ut.

Kanske känner någon igen sig?

Jag upplever att vi är många i min generationen har en målbild av att vara bästa möjliga förebilder, så att kommande generationer  ska förstå hur dom ska göra för att nå det ultimata livet. Men gör våra ungdomar det?

Det finns mycket spännande som händer mellan generationer. Exempelvis har vi idag en ny generation där i princip 50% röker – att jämföra med föräldragenerationen där i princip ingen röker! Intressant, hur blev det så?
Vart tog mentaliteten ”Håll-Sverige-Rent” vägen där det inte fanns ett enda skräp varken på gatan eller i skogen? Kan det vara så att ”Next Generation” har behov att göra tvärtom? Vad händer då om vår generation är supergenerationen som äter lättlagat och nyttigt, tränar hjärnan, jobbar med perfektion i hur vi uttrycker oss och tränar höga knälyft så vi kan springa fortare och fortare och gärna slå varenda 20-åring?

I vår iver att vara förebild kanske det inte alltid blir som vi tänkt oss, tänker jag.

Talang-2.0

I boken ”Talang 2.0, från medarbetare till superhjälpte” av Linus Jonkman gör han en fantastisk beskrivning av dagens generationer.

  • Traditionalisterna (födda mellan 1925 och 1942)
  • Babyboomers (födda mellan 1943 och 1960)
  • Generation X (födda mellan 1961 och 1981)
  • Generation Y (födda mellan 1982 och 2002)

Generation X växte upp under en tid då föräldraskapsidealet värnade vikten av frihet. Som resultat har vi en generation som givits stor möjlighet att utforska världen, där vuxenvärlden inte haft tid för sina barn eller ansett att baren ska sköta sig själva – den självgående generationen enligt Linus.

Generation Y – de digitala infödingarna som uppfostrats i en värld  där föräldrarna i hög grad uppmärksammat och uppskattat den. De har beskyddats med solskyddsfaktor 50, cykelhjälmar, trappgrindar, blivit skjutsade och aldrig fått ha det tråkigt. Generation Y kommer alltså från en helt annan planhalva som Linus säger – det är klart att produkten blir något helt annat!

Linus pratar om generationsanpassat ledarskap – det tror jag inte bara behövs i arbetslivet utan även i privatlivet.

Ha en härlig Halloween – och akta er för de yngre generationerna! Det mest läskiga skulle vara om min egen generation skulle komma och göra ”Bus-eller-Godis” 🙂

halloween

//Maria & Hillevi

Att göra magisk skillnad

I augusti spelade jag golf för andra gången i år, ja ni förstår, det blir inte så bra golf om man bara tränar en-tre gånger per år. Men jag gillar att spela golf trots att det blir så sällan, så jag fortsätter. Den här gången i augusti spelades jag med en kollega Petra och så fick vi med oss Åsa som arbetar med ledarskap inom idrott och mental rådgivare till många elitidrottsmän och kvinnor. Åsa såg möjligheten till en promenad och slog följe med oss.

bild 2Efter vår runda så gav Åsa oss ett förslag till förändring. Tror du det hade med hur man slår, håller klubban, roterar, håller huvudet, var du tittar eller något annat som är en typisk sak vi golfare jobbar med?

Svaret är nej. Åsa sa så här: När du äntligen blev avspänd i käkarna Maria, så började du slå rent och rakt – allt började lira – och det stämde! Så coolt!
Åsa berättade att vår förmåga att vara avspänd i käkpartiet skapar maximala möjligheter för kroppen att prestera. Jag tänker genast på tävlande löpare i närbild som exploderar och samtidigt har ett helt avspända i ansiktet. Ser du bilden?

När jag nästa gång spelade golf, spelade jag sjukt bra. Sen har jag inte spelat mer, men så är det med mitt golfande. Däremot har jag provat att fokusera på att vara avspänd i käkarna både när jag springer och när jag simmar och det gör en enorm skillnad i min prestation.
Jag har kämpat och kämpar med att lära mig crawla. I veckan provade jag crawl med mitt nya fokus och vet du vad – från att nästan ha dött efter 25 meter och på sin höjd kunnat köra två längder utan att vila, så kunde jag simma det dubbla utan paus och utan att vara helt död! Det är helt fantastiskt! Jag är så lycklig! Nu blir jag riktigt sugen på att prova göra den där olympiska klassikern i Triathlon nästa år.

Triathlon

Tänk vilken skillnad en enda analys kan göra från en vass person (som för övrigt var på promenad).

Nu åter till Åsa Mattsson från Mora. Hon är en erfaren mental rådgivare och arbetar med uppdragsgivare som Svenska skididrottsförbundet. Hon har arbetat inom ett 20-tal sporter och därav ingår flera olika landslagsuppdrag. Bland annat har Åsa varit tävlingsledare i Tjejvasan och varit förbundskapten i svenska damlandslaget i längdskidor.

Jag lärde känna Åsa under min utbildning i Kommunikologi och vi träffas då och då, delar erfarenheter och vidareutbildar oss. Det är fantastiskt att få möjlighet att lära känna människor som Åsa från helt andra branscher och med helt andra kompetenser. Att dela kunskap och analys av förändrings-/förbättringsarbete mellan olika områden, säg idrott och management är väldigt spännande och berikande.

Slutligen vill jag bara säga – prova Åsas tips och så vill jag gratulera alla som får chansen att jobba med Åsa – vilken klippa!

Åsa

Vill du ha kontakt med Åsa – kontakta mig så ska jag förmedla kontakt.

Maria

PS: Tack Åsa och Lelle för bilderna